torsdag 14 januari 2010

:/

Folk slutar aldrig förvåna dig, lär dig av det. Man tror att man känner personer tillräckligt, men inte det. Öppnar sig och berättar sanningen, försöker hjälpa till så mycket som möjligt? Men vad fan får man tillbaka, INGENTING. Det är precis som du ställer dig och pissar mig rakt i ansiktet samtidigt som du skrattar hånfullt. Det är synd att någonting sånt här skall hända, men jag vet inte vart jag har dig. Om jag någonsin kommer veta det? Jag är chokad hur blåögd jag har varit. Man kan inte ens lita på sig själv i vissa tillfällen.

- Kom tillbaka när du har mognat upp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar