en fågel viskade i mitt öra och sa att jag inte passar för dig längre. finns ingen tid i ditt liv, där jag får plats? du lever ditt liv, dina gränser, dina nya hollywood vänner. men visst, är du glad så. jag kan antaligen inte göra så mycket för att få dig att ändra dig. men kom inte till mig och säg att jag inte hör av mig. när jag vet att jag ändå kommer få ett nej? wow, du smsar en gång i halvåret och frågar om vi skall gymma tillsammans? nobel priser går till dig. för att vara en sann vän, eller?
kom inte om 5-10 år och säg att vi inte försökte hjälpa dig, det gör vi. men du lyssnar ju ändå inte? skulle gärna vilja se vart du är om sisådär 5 år. hur du mår? vad du gör?
det är såhär man mår, när man hemligheter har.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar